Uppsats, skriven av 10-åriga Hildur Bern 1907 / 08, Järeda folkskola. Avskriven från en sliten gammal blå skrivbok
Uppsatsens namn: Skolan

Skolan.

Den skola som vi gå i heter Järeda folkskola. Den är delad i fyra klasser. De heta första, andra, tredje och fjärde klassen. Första och andra klasserna äro sammanslagna till en avdelning, som kallas lägre avdelningen. Tredje och fjärde klasserna är ihopslagna och bilda övre avdelningen. Vi samtliga höra till sistnämna avdelningen. I tredje klass är det tio barn, två pojkar och åtta flickor. Pojkarna heta
Karl Olof Verner Karlsson och Karl Rudolf Johansson.
Flickorna, Astrid Albertina Adolfina Karlsson,
Ellen Augusta Elisabet Karlsson, Elsa Sofia Jonsson,
Edit Viktoria Frideborg Krig, Ester Emilia Karlström,
Elin Linnéa Rudström, Helny Maria Karlsson och
Judit Elisive Jonasson. Fjärde klassen har tretton barn. Där är det fyra pojkar och nio flickor. Vad heta de alla? Pojkarna heta Artur Erik Edvin Karlsson,
John Gustav Birger Rudström, Helge Severin Johansson och Karl Gustav Knut Holm.
Flickornas namn äro Elsa Adil Johansson, Hildur Kristina Bern,
Nanna Kristina Linnéa Gustavsson, Svea Julia Alfrida Ottosson, Elsa Viktoria Valgren,
Ester Anna Maria Dahl, Elna Elvira Ottosson, Signe Vilhelmina Johansson och
Irma Elsa Katarina Gustavsson.

Vad göra vi i skolan de dagar vi äro där? Vi förvärva oss kunskapen och färdigheter i åtskilliga ämnen. Dessa ämnen äro kristendom, svenska språket, geografi, naturkunnighet,
svensk historia, räkning, skrivning, sång, teckning och gymnastik. Flickorna har därjämte slöjd och vissa tider få vi deltaga i trädgårdsskötsel Vi har icke samma ämne hela skoldagen
igenom utan de äro olika för varje timme. Vi erhålla undervisning 5 å 6 timmar varje dag.
Vi går dock icke dagligen i skolan utan endast varannan dag.
Den årliga lästiden är 34 ½ veckor. För fyra år, som är den vanliga folkskoletiden, blir det
138 veckor, 414 dagar samt omkring 2070 timmar. På dessa timmar äro de olika ämnen fördelade. Kristendom, svenska språket och räkning får vi lära oss på 414 timmar för vardera ämnet. Till geografi, välskrivning, rättstavning och teckning använda vi till vart och ett av dessa 138 timmar.

Sång förekomma varje dag och dessutom under särskilda timmar. Gymnastik öva vi någon gång ute under bar himmel, då det är tjänlig väderlek. Kunskap i trädgårdsskötsel erhålla vi genom arbete i skolträdgården. I ämnet slöjd, som avser att lämna färdighet i stickning och syning, deltaga endast en del flickor. Kristendomskunskap får vi lära från bibeln i synnerhet
nya testamentet, biblisk historia och katekesen. Därvid får vi kunskap om Gud, de andliga och himmelska tingen. I testamentet läsa vi ett stycke dagligen och får förklaring däröver. En del bibelord lära vi oss utantill. Så är det också med bibliska historien och katekesen, i vilka vi erhåller läxor.
Svenska språket öva vi på många sätt. Dels är det läsövningar, dels talövningar, dels begreppsövningar, dels ljudövningar, dels rättstavningsövningar, dels ord- och satsövningar samt om skiljetecken. Genom allt detta vill man lära sig läsa, skriva och förstå vårt språk.

Av ämnet geografi inhämta vi kunskap om såväl vårt land som andra land här i världen. Där få vi veta var de ligga, hurudana de äro, om folken som bor där, deras utseende och levnadssätt
samt deras antal och styrelse m.m. Mest lära vi oss om vårt eget land. Det är vårt fosterland och det böra vi därför bäst känna till.
I naturkunnighet få vi kunskap om naturföremålen och naturföreteelserna här i världen. Vad menas med naturföremål? Sådana äro djuren, växterna, jord, sten, vatten. Naturföreteelser äro värme, ljud, ljus, elektricitet, magnetism, kemiska företeelser o.s.v.
Vi äro ständigt i beröring med naturen och därför böra vi även ha någon kännedom om den.
Vad lär oss historien? I skolan lära vi huvudsakligen vårt lands historia. Av den får vi se,
huru våra förfäder här i vårt land arbetat för sin och landets utveckling, samt huru detta land
så småningom blivit, vad det nu är. Vi hava samma skyldigheter mot vårt land som de. Vi bör arbeta för detsamma, så att vi som nu leva lämna ett bättre arv efter oss än det vi mottogo.

Varför öva vi oss i skrivning? Skrivning förekomma så mycket i det pratiska livet. Ofta bliva vi nödgade att skriva vanliga brev eller något annat och då är det gott att kunna skriva både väl och rätt. Teckning underlätta och upphjälper skrivningen. Den har dock en särskild uppgift att fylla. Nämligen att vänja ögat att se, handen att rita samt skärpa förståndet. Mången gång kunna vi komma i den ställningen, då det kan vara bra att kunna göra en ritning till ett hus, en möbel, ett redskap, ett klädesplagg e.d.
Emellanåt öva vi oss i räkning, Vad skall det tjäna till? Vi leva knappast någon dag, utan att vi behöva räkna ut något och detta redan när vi äro små, huru mycket mera sedan vi blivit stora. Så får vi än lägga tillsammans eller draga ifrån, än mångfaldiga eller dela. Därför är det nödvändigt, att vi lära oss dessa olika räknesätt.

Ibland hava vi gymnastik. Mången funderar på vad det skall vara för. Vi göra då rörelser på regelbundet sätt med huvud, armar, bål och ben. Dels göra vi så för att uppöva muskelstyrka i vår kropp, dels för att kroppens lemmar skola bliva smidiga och lediga, dels för att giva kroppen god hållning och vacker form samt dels för att befordra den hälsa. De som sitta mycket stilla, särskilt ungdomar och skolbarn behöva gymnastikövningar emellanåt.
Varför har vi så lite gymnastik i vår skola? Det är därför att vi går i skolan bara varannan dag.
Då vi inte äro i skolan arbetar vi hemma. Därvid får vår kropp vara i rörelse. De flesta av oss hava lång väg till och från skolan. Då vi tillryggalägga den till fots, erhålla vi kroppsrörelser.

Dagligen öva vi oss i sång. Vad sjunger vi? Det är dels psalmer och dels sånger. Det är angenämt att höra vacker sång. Sång är således ett njutningsmedel. Sången gläder, den skingrar sorgen hos den som är ledsen. Den giver kraft åt den som arbetar, förutom det att den är direkt hälsosam för andningsorganen. Sången är på många sätt nyttig.
Därför heter det “ Vad är livet utan sång? ”

Genom dessa ämnen och övningar, som förekommer i skolan, skall våra själs och kroppskrafter utvecklas, så att vi bliva sunda och friska. En frisk själ skall bo i en frisk kropp.

(Rätt avskrivet: Rose-Marie Söderman den 15 / 12 2009)